Förr när jag gjorde något jag verkligen älskar, som att se Håkan Hellström spela, var jag peppad en månad innan och glädjen efteråt kunde hålla i sig minst en vecka. Trots att jag såg Håkan Hellström spela i går och det enligt mig var en av de bästa konserter han gjort, så infinner sig redan den där känslan som jag på sista tiden blivit så van vid; meningslösheten, värdelösheten – you name it. Och jag vet inte vad jag ska göra med den. Förr när jag kände mig nere kunde jag bara gå ut och röka, så var problemet ur världen åtminstone för stunden. Men nu… Nu skulle ett enda bloss kosta mig 4823 kronor. Bokstavligt talat. För det är nämligen så att mamma och pappa har betalat min resa till Turkiet (som jag för övrigt gör tillsammans med Emma, Wickan och Linnéa), som en present för att jag lyckats sluta röka.
Vad gör jag nu?
