Då var det dags för det första inlägget. Jag kan ju börja med att tala om att jag endast bloggar för mig själv och inte för någon annan. Om någon annan mot förmodan skulle finna min blogg intressant, go ahead – you are more than welcome.

Jag har dessutom haft flera andra bloggar, men tröttnar alltid på dem efter ett tag. Det av många olika anledningar, men oftast för att jag lessnar på designen. Sist jag bytte var det dock för att bloggen blivit för deppig. Så jag ska försöka vara lite mer positiv nu.

Det kan dock bli rätt svårt just i dag. Jag ska på möte med specialpedagogen på skolan, mamma ska vara med, och vi ska prata om alla kurser som jag inte kommer att klara av innan studenten. Jag kommer förmodligen att förlänga kurserna (förutom de jag hinner med, men det känns inte som att det blir många) och fortsätta med dem efter sommaren.
Det känns som att jag ska ta studenten på låtsas. Jag måste ju tillbaka till den förbannade skolan, hur ska jag då kunna vara glad och fira och ropa ”aldrig mer skola!” på flaket? Men, för att vara en gnutta positiv så kan jag ju tänka såhär: Jag får ju mer tid på mig till att komma på vad jag vill göra sen. För det har jag faktiskt ingen som helst aning om nu.