I’m screaming at the top of my voice söndag, Apr 20 2008 

Förr när jag gjorde något jag verkligen älskar, som att se Håkan Hellström spela, var jag peppad en månad innan och glädjen efteråt kunde hålla i sig minst en vecka. Trots att jag såg Håkan Hellström spela i går och det enligt mig var en av de bästa konserter han gjort, så infinner sig redan den där känslan som jag på sista tiden blivit så van vid; meningslösheten, värdelösheten – you name it. Och jag vet inte vad jag ska göra med den. Förr när jag kände mig nere kunde jag bara gå ut och röka, så var problemet ur världen åtminstone för stunden. Men nu… Nu skulle ett enda bloss kosta mig 4823 kronor. Bokstavligt talat. För det är nämligen så att mamma och pappa har betalat min resa till Turkiet (som jag för övrigt gör tillsammans med Emma, Wickan och Linnéa), som en present för att jag lyckats sluta röka.

Vad gör jag nu?

Twentyone fredag, Apr 18 2008 

Sitter nu i skolan som snart är slut för dagen. I dag har vi mest hållit på med lansering av magasinet vi gjort på journalistiken. Vi har satt upp löpsedlar och ettor lite överallt. Annars har jag i princip inte gjort någonting (om man inte räknar med att surfa på bilddagboken och facebook). Egentligen ska vi förbereda oss för elevexpo där det är meningen att man ska presentera sig själv och det man gjort under åren på GUC. Men jag vägrar. Jag är inte tillräckligt nöjd med något jag gjort så att massa ”viktiga” människor ska få se det, jag kommer ändå inte få något stipendium.

Men men, nog om skolan. I kväll ska jag på bio med Jonas och Johanna, vi ska se filmen 21 som vår käre klasskamrat Robin Norlén så glatt tipsat om. 

Edit: Filmen 21 var mycket bra.

Godmorgon världen onsdag, Apr 16 2008 

Då var det dags för det första inlägget. Jag kan ju börja med att tala om att jag endast bloggar för mig själv och inte för någon annan. Om någon annan mot förmodan skulle finna min blogg intressant, go ahead – you are more than welcome.

Jag har dessutom haft flera andra bloggar, men tröttnar alltid på dem efter ett tag. Det av många olika anledningar, men oftast för att jag lessnar på designen. Sist jag bytte var det dock för att bloggen blivit för deppig. Så jag ska försöka vara lite mer positiv nu.

Det kan dock bli rätt svårt just i dag. Jag ska på möte med specialpedagogen på skolan, mamma ska vara med, och vi ska prata om alla kurser som jag inte kommer att klara av innan studenten. Jag kommer förmodligen att förlänga kurserna (förutom de jag hinner med, men det känns inte som att det blir många) och fortsätta med dem efter sommaren.
Det känns som att jag ska ta studenten på låtsas. Jag måste ju tillbaka till den förbannade skolan, hur ska jag då kunna vara glad och fira och ropa ”aldrig mer skola!” på flaket? Men, för att vara en gnutta positiv så kan jag ju tänka såhär: Jag får ju mer tid på mig till att komma på vad jag vill göra sen. För det har jag faktiskt ingen som helst aning om nu.